Mars 2018
26 Mars 2018

Uladzimir Njakljajeu åter släppt ut häktet


De företrädare för demokratirörelsen i Belarus som greps ”preventivt” inför Belarus självständighetsdag 25 mars har nu släppts. Bland de tillfälligt häktade finns poeten och Svenska PEN:s Tucholskypristagare Uladzimir Njakljajeu. Massgripandena var den belarusiska regimens sätt att kontrollera demokratiförespråkarna och förhindra regimkritiska manifestationer på 100-årsjubileet av Belarus Frihetsdag.

Publicerad i Pressmeddelanden
25 Mars 2018

Tucholskypristagare gripen

Den belarusiske poeten Uladzimir Njakljajeu har gripits av belarusisk polis. Njakljajeu tilldelades Svenska PEN:s Tucholskypris 2011 för sin litterära gärning och sin kamp för yttrandefriheten. Den 25 mars firas den traditionella Frihetsdagen i Belarus. I år är det 100 år sedan den Belarusiska folkrepubliken proklamerade sin självständighet, och även om republiken inte varade särskilt länge uppmärksammas Frihetsdagen av de demokratiska krafterna i Belarus varje år. I samband med det rapporterar medierna om massgripanden och "preventiva" häktningar. En av dem som greps är den tidigare Tucholskypristagaren, poeten Uladzimir Njakljajeu som häktades redan den 21 mars. Njakljajeu har tidigare vid upprepade tillfällen blivit arresterad, häktad och dömd för sitt aktiva ställningstagande mot den belarusiska regimens övergrepp mot mänskliga rättigheter. Sedan tidigare hade han en "innestående arrestering" utfärdad mot sig - ett repressivt sätt att hålla aktivister under kontroll - som makten valt att verkställa just nu. Svenska PEN protesterar mot häktningen av Uladzimir Njakljajeu och alla godtyckliga frihetsberövanden, och uppmanar myndigheterna i Belarus att värna mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.
Publicerad i Pressmeddelanden
15 Mars 2018

NYTT NUMMER AV DISSIDENTBLOGGEN, #25 – UNGERN


Svenska PEN presenterar sitt nya nummer av Dissidentbloggen. Länk här.

Ett nytt ord har börjat komma i bruk - ett nytt politiskt begrepp - för att de gamla inte räcker till. Vi talar om länder som inte är totalitära stater, inte diktaturer men de är inte heller demokratier. Istället styrs de mjuk-auktoritärt.

“Soft authoritarian” alltså. Ordet har kommit att användas om Ryssland och om Malaysia och Singapore. Länder där flera olika partier existerar och val hålls, men genom att regimen håller media och avgörande institutioner i hård kontroll, upprätthålls makten bortom den skenbara valfriheten. Nu gäller denna definitionen också Ungern.

För den som är fast besluten att se glaset som halvfyllt, kan analysen av Ungerns styrelseskick betraktas som en förbättring. Allt beror på vad man jämför med. För inte särskilt länge sedan var Ungern en kommunistisk diktatur. Spåren av den tiden finns kvar under ytan, under orden, under styrelseskicket. I denna upplaga av Dissidentbloggen blir det tydligt. Författaren Eszter Babarczy formulerar med stor exakthet vad som gör det möjligt för den nuvarande ledaren Viktor Orbán och hans parti Fidesz att montera ner den lilla demokratiska ansats som fanns: dels ungrarnas misstro mot politiker och dels deras politiska passivitet.

Strategin i mjuk-auktoritära stater är att steg för steg inskränka människors fri- och rättigheter genom att skapa rädsla. Imaginära hot upprättas, främst för att avleda befolkningens uppmärksamhet från verkliga hot, nämligen statliga attacker mot rättsligt oberoende institutioner, mot det civila samhället och media. I Dissidentbloggen får läsarna en inblick hur det ungerska medielandskapet har förändrats inom loppet av bara några år. Också kvinnornas situation påverkas direkt av den mjuk-auktoritära styrelseskicket, som författaren och publicisten Orsolya Karafiáth skildrar i sin suggestiva essä. Och filosofen Gáspár Miklos Tamás levererar en briljant och svart syn på samtid och framtid.

I andra bidrag får läsarna inblick i censuren som verkar indirekt. Inget har förbjudits direkt, ingen har fängslats, men omständigheterna kring litteratur, konst och scenkonst har förändrats på ett sätt som gör att ordet inte längre är fritt. Chefer byts ut, statliga stöd styrs om. Konsten skall inte kränka nationella symboler för då tas den ner.

Den 8 april är det val i Ungern. Det betyder alltså inte att det är ett demokratiskt land, tvärtom. De flesta mjuk-auktoritära länder håller val. Men det blir nog inte särskilt spännande. De medier som bevakar valrörelse och val är styrda av regeringstrogna ägare och redaktioner, som inte tillåter kritik eller granskar makten. De organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter har systematiskt fått allt mindre plats i det ungerska samhället, deras mediala plattformar har köpts upp och stängts ner och deras stöd dragits in. Motkraften finns inom EU och Europarådet, motkraften finns i att lära av det ungerska exemplet – att inte bli politisk cyniker och inte låta sig bli passiv. Och motkraften finns i att läsa dessa texter, ge de demokratiska krafterna uppmärksamhet och stöd.

Svenska PEN är stolta över att presentera några av de röster som tar strid för ungersk demokrati.

 

Elisabeth Åsbrink, ordförande

Publicerad i Pressmeddelanden
13 Mars 2018

Hur kan vi förstå Turkiet?

 

Utrikespolitiska institutet, Svenska PEN och Kungliga Vitterhetsakademien bjuder in till ett samtal om utvecklingen i Turkiet.

Utvecklingen i Turkiet har varit minst sagt intensiv de senaste åren. Den har bland annat präglats av ett nedslaget kuppförsök, ett 20 månader efterföljande undantagstillstånd, kringskuren pressfrihet, tiotusentals frihetsberövade och ett rättsväsende som påverkas av politiska intressen. Turkiet glider allt längre ifrån Nato och USA och en lösning av kurdfrågan förefaller vara helt utom räckhåll.

Till detta seminarium samtalar vi med en rad sakkunniga: forskare, journalister och analytiker. Vi riktar ljus på frågor som rör Turkiets historia, samtid, civilsamhälle och kvinnors situation idag. Vi riktar fokus på landets geopolitiska roll och samtalar med personer som har egen erfarenhet av det turkiska rättsväsendet. Seminariet kommer att präglas av den centrala frågan: Hur kan vi förstå Turkiet?

Deltagare:

Klas-Göran Karlsson, professor i Historia vid Lunds universitet
Bitte Hammargren, ansvarig för UI:s MENA-program
Can Dündar, f.d. chefredaktör för Cumhuriyet (i samtal med Bitte Hammargren via Skype, på engelska)
Helin Sahin, statsvetare och verksam vid Palmecentrets MENA-program
Ali Gharavi, IT-konsult som satt fängslad under flera månader i Turkiet efter ett tillslag mot ett människorättsseminarium i juli. Medverkar gör också hans hustru Larissa Gharavi (på engelska)

Seminariet modereras av Arne Jarrick, professor i historia vid Stockholms universitet, samt Aras Lindh, analytiker vid UI:s MENA-program.

Datum: Måndag 19 mars 2018

Tid: 15:45-17.30

Registrering: Föranmäl ditt deltagande på Utrikespolitiska Institutets hemsida.

Plats: Utrikespolitiska institutet, Drottning Kristinas väg 37

Språk: Svenska

Övrig information: Seminariet är kostnadsfritt. Vänligen var redo att uppvisa er bekräftelse vid registreringen.

 

Publicerad i Pressmeddelanden
7 Mars 2018

PEN:s kvinnomanifest

 

”Så länge kvinnors kreativitet och kunskap inte får uttryckas fritt kommer mänskligheten att fortsätta lida av brist och torftighet.”

Idag 8 mars på Internationella kvinnodagen, lanserar PEN sitt nya kvinnomanifest som utgår från att jämställdhet är avgörande för verklig yttrandefrihet. Manifestet antogs enhälligt på världskongressen i Ukraina 2017, och har nu översatts till en lång rad språk av PEN-center runt om i världen.

 

Internationella PEN:s kvinnomanifest

Den första och grundläggande satsen i PEN:s charter lyder: ”Litteraturen känner inga gränser”. Historiskt har man tolkat dessa gränser som dem mellan länder och befolkningar. För många kvinnor i världen, och för så gott som samtliga kvinnor intill alldeles nyligen, utgjordes den första, sista och möjligen den hårdaste gränsen av dörren i huset där hon bodde: hennes föräldrars eller hennes mans hem. Förutsättningen för kvinnors rätt att tala, läsa och skriva fritt är att kunna röra sig fysiskt, socialt och i tanken. Det finns få samhällssystem som inte ser med misstro eller fientlighet på en kvinna som går ensam.

PEN menar att våld mot kvinnor, i dess många och olikartade former, både inom hemmets väggar och i offentligheten, skapar farliga former av censur. Över hela världen fortsätter man att värdera kultur, religion och tradition högre än mänskliga rättigheter, och använda dessa kategorier som argument för att understödja eller försvara illdåd mot kvinnor och flickor.

PEN likställer handlingen att tysta en person med att förneka dennas existens. Det är något som liknar död. Så länge kvinnors kreativitet och kunskap inte får uttryckas fritt kommer mänskligheten att fortsätta lida av brist och torftighet.

PEN STÖDJER FÖLJANDE INTERNATIONELLT ERKÄNDA PRINCIPER:

  1. ICKE-VÅLD: Kräv ett slut på våldet mot kvinnor och flickor i alla dess former; inklusive dess rättsliga, fysiska, sexuella, psykologiska, verbala och digitala uttryck. Främja en miljö i vilken kvinnor och flickor fritt får uttrycka sig, säkerställ att allt könsrelaterat våld utreds grundligt och får straffrättsliga påföljder samt att offren får kompensation för sitt lidande.
  2. SÄKERHET: Skydda kvinnliga författare och journalister och motverka straffrihet för våldshandlingar och trakasserier riktade mot kvinnliga författare och journalister i världen och på nätet.
  3. UTBILDNING: Eliminera könsskillnader på alla nivåer i utbildningssystemet genom att främja alla kvinnors och flickors oinskränkta tillgång till utbildning av hög kvalitet, samt genom att säkerställa att kvinnor fullt ut kan nyttja sin rätt att läsa och skriva.
  4. JÄMLIKHET: Säkerställa att kvinnor behandlas lika inför lagen; fördöm diskriminering mot kvinnor i alla dess former och arbeta systematiskt för att motverka diskriminering; säkerställ fullständig jämlikhet mellan alla människor genom att stödja kvinnliga författares utveckling och arbete.
  5. TILLGÅNG: Säkerställ att kvinnor får samtliga medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som en förutsättning för kvinnors fullständiga och fria deltagande och erkännande inom media och på det litterära fältet. Utöver detta, säkerställ kvinnors och flickors lika tillgång till alla medieformer som ett sätt att utöva sin yttrandefrihet.
  6. JÄMSTÄLLDHET: Arbeta för att skrivande kvinnor ska ha jämställda ekonomiska villkor; och säkerställ att kvinnliga författare och journalister anställs och avlönas på samma villkor som män, utan diskriminering.

 

Översättning från engelska: Nina Eidem


Publicerad i Pressmeddelanden
7 Mars 2018

Svenska PEN del av demokratiuppropet #vimåsteprata

 

 

Svenska PEN är en del av demokratiuppropet #vimåsteprata som drog igång 6 mars. Som ett led i uppropet för att skydda och stärka demokratin inför valrörelsen 2018, är ordförande Elisabeth Åsbrink, förre ordförande Ola Larsmo och författaren Sverker Sörlin redaktörer för en antologi som Natur och Kultur ger ut. Där skriver ett tjugotal författare och forskare om demokratin och vad den enskilde individen kan göra för att stärka den. Alla arbetar utan ersättning och ett eventuellt överskott går till Svenska PEN.

Här länk till debattartikeln i Svenska Dagbladet.

Publicerad i Pressmeddelanden
7 Mars 2018

AGNETA PLEIJEL TILLDELAS 2017 ÅRS BERNSPRIS

2017 års Bernspris går till Agneta Pleijel "i vars författarskap Stockholms många ansikten skymtar, både storslaget och alldagligt, såväl kungens opera som Ringvägen, skärgården och Årsta torg. En berättarkonst som lyser upp en smal gångstig i ett för övrigt snötäckt landskap."
"Agneta Pleijel är en författare som varit med mig sedan tjugoårsåldern då jag läste hennes diktsamling Änglar, Dvärgar. Hon har skrivit om kärlek, längtan, styrka och svaghet på ett språk som satt ord på delar av mitt liv. Hon har varit ordförande i Svenska PEN, så också i fråga om engagemang för mänskliga rättigheter är hon en förebild", säger Svenska PENs ordförande Elisabeth Åsbrink.
Bernspriset delas ut varje år till en författare, journalist eller fotograf som ”lämnat ett värdefullt bidrag till skildringen av Stockholms kultur och natur, dess institutioner och dess utveckling eller Stockholmslivet i andra former”.
Priset instiftades 1963 i samband med Berns salongers 100-årsjubileum för att påminna om restaurangens centrala plats i Stockholms kulturliv. Pristagaren utses av Svenska PENs styrelse och prissumman är för närvarande på 10 000 kronor.2017 års Bernspris går till Agneta Pleijel "i vars författarskap Stockholms många ansikten skymtar, både storslaget och alldagligt, såväl kungens opera som Ringvägen, skärgården och Årsta torg. En berättarkonst som lyser upp en smal gångstig i ett för övrigt snötäckt landskap."

 

2017 års Bernspris går till Agneta Pleijel "i vars författarskap Stockholms många ansikten skymtar, både storslaget och alldagligt, såväl kungens opera som Ringvägen, skärgården och Årsta torg. En berättarkonst som lyser upp en smal gångstig i ett för övrigt snötäckt landskap."

"Agneta Pleijel är en författare som varit med mig sedan tjugoårsåldern då jag läste hennes diktsamling Änglar, Dvärgar. Hon har skrivit om kärlek, längtan, styrka och svaghet på ett språk som satt ord på delar av mitt liv. Hon har varit ordförande i Svenska PEN, så också i fråga om engagemang för mänskliga rättigheter är hon en förebild", säger Svenska PENs ordförande Elisabeth Åsbrink.

Bernspriset delas ut varje år till en författare, journalist eller fotograf som ”lämnat ett värdefullt bidrag till skildringen av Stockholms kultur och natur, dess institutioner och dess utveckling eller Stockholmslivet i andra former”.

Priset instiftades 1963 i samband med Berns salongers 100-årsjubileum för att påminna om restaurangens centrala plats i Stockholms kulturliv. Pristagaren utses av Svenska PENs styrelse och prissumman är för närvarande på 10 000 kronor.

Publicerad i Pressmeddelanden
5 Mars 2018

8 Mars!

 

 

Välkomna till Kulturhuset i Stockholm på torsdag 8 mars! Inför valet i Ungern 8 april uppmärksammar Svenska PEN:s tidskrift Dissidentbloggen den hotade yttrandefriheten i Ungern. Hur påverkas kvinnors rättigheter av den familjekonservativa politiken under regeringen Orbán?

 

Vad hände med #Metoo i Ungern? Vilken röst har kvinnliga författare i det allt mer polariserade kulturklimatet? Medverkar i samtalet gör de ungerska författarna Kristina Tóth, introducerad på svenska 2015 med collageromanen Pixel, och Orsolya Karafiáth, som medverkar i senaste numret av Dissidentbloggen.

 

Moderator Cecilia Hansson

Klicka gärna på Facebookeventet för mer information.

 

Här nedan publiceras även PEN Internationals nyligen antagna kvinnomanifest!

 

Sprid det gärna.

 

................

 

Internationella PEN:s kvinnomanifest

 

Den första och grundläggande satsen i PEN:s charter lyder: ”Litteraturen känner inga gränser”. Historiskt har man tolkat dessa gränser som dem mellan länder och befolkningar. För många kvinnor i världen, och för så gott som samtliga kvinnor intill alldeles nyligen, utgjordes den första, sista och möjligen den hårdaste gränsen av dörren i huset där hon bodde: hennes föräldrars eller hennes mans hem. Förutsättningen för kvinnors rätt att tala, läsa och skriva fritt är att kunna röra sig fysiskt, socialt och i tanken. Det finns få samhällssystem som inte ser med misstro eller fientlighet på en kvinna som går ensam.

 

PEN menar att våld mot kvinnor, i dess många och olikartade former, både inom hemmets väggar och i offentligheten, skapar farliga former av censur. Över hela världen fortsätter man att värdera kultur, religion och tradition högre än mänskliga rättigheter, och använda dessa kategorier som argument för att understödja eller försvara illdåd mot kvinnor och flickor.

 

PEN likställer handlingen att tysta en person med att förneka dennas existens. Det är något som liknar död. Så länge kvinnors kreativitet och kunskap inte får uttryckas fritt kommer mänskligheten att fortsätta lida av brist och torftighet.

 

PEN STÖDJER FÖLJANDE INTERNATIONELLT ERKÄNDA PRINCIPER:

 

1.

ICKE-VÅLD: Kräv ett slut på våldet mot kvinnor och flickor i alla dess former; inklusive dess rättsliga, fysiska, sexuella, psykologiska, verbala och digitala uttryck. Främja en miljö i vilken kvinnor och flickor fritt får uttrycka sig, säkerställ att allt könsrelaterat våld utreds grundligt och får straffrättsliga påföljder samt att offren får kompensation för sitt lidande.

 

2.

SÄKERHET: Skydda kvinnliga författare och journalister och motverka straffrihet för våldshandlingar och trakasserier riktade mot kvinnliga författare och journalister i världen och på nätet.

 

3.

UTBILDNING: Eliminera könsskillnader på alla nivåer i utbildningssystemet genom att främja alla kvinnors och flickors oinskränkta tillgång till utbildning av hög kvalitet, samt genom att säkerställa att kvinnor fullt ut kan nyttja sin rätt att läsa och skriva.

 

4.

JÄMLIKHET: Säkerställa att kvinnor behandlas lika inför lagen; fördöm diskriminering mot kvinnor i alla dess former och arbeta systematiskt för att motverka diskriminering; säkerställ fullständig jämlikhet mellan alla människor genom att stödja kvinnliga författares utveckling och arbete.

 

5

TILLGÅNG: Säkerställ att kvinnor får samtliga medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som en förutsättning för kvinnors fullständiga och fria deltagande och erkännande inom media och på det litterära fältet. Utöver detta, säkerställ kvinnors och flickors lika tillgång till alla medieformer som ett sätt att utöva sin yttrandefrihet.

 

6.

JÄMSTÄLLDHET: Arbeta för att skrivande kvinnor ska ha jämställda ekonomiska villkor; och säkerställ att kvinnliga författare och journalister anställs och avlönas på samma villkor som män, utan diskriminering.

 

8 mars 2018

 

Översättning från engelska: Nina Eidem

Publicerad i Pressmeddelanden
1 Mars 2018

Despotism eller demokrati i Turkiet

Söndag 11 mars kl 17

Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, Stockholm

Välkomna att komma och lyssna till föredrag och samtal samt att delta i fredliga meningsutbyten om samhällsutvecklingen i Turkiet.

Kaffe serveras från kl. 16.30.

Seminariet börjar kl. 17 och väntas pågå senast till kl. 19.30.

Moderator: Arne Jarrick

Program:

Professor Klas-Göran Karlsson från universitet i Lund håller en historisk exposé över hur Turkiet under det senaste århundrade har hanterat folkmordet 1915.

Bitte Hammargren, ledare för MENA-programmet (Middle East and North Africa) på Utrikespolitiska Institutet, talar om Turkiets geopolitiska roll och dess samtidspolitik.

Bitte Hammargren intervjuar chefredaktören för Cumhuriyet, Can Dündar, som lämnat Turkiet efter uppmärksammade processer och är bosatt i Berlin. Intervjun sker på Skype.

Helin Sahin, statsvetare och verksam vid Palmecentrets MENA-program, talar om det turkiska civilsamhället och kvinnans situation i Turkiet i dag.

Ali Gharavi, svensk strategisk konsult till mänskliga rättighetsorganisationer och expert på IT-säkerhet som satt fängslad under flera månader i Turkiet efter ett tillslag mot ett människorättsseminarium i juli, framträder tillsammans med sin hustru Larissa och berättar om denna tid

Arrangör: Turkietgruppen inom Svenska PEN och Kungl. Vitterhetsakademien

Eftersom antalet platser är begränsat krävs föranmälan för att delta. Anmälan sker till  Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den .

 

Publicerad i Pressmeddelanden