PEN/Opps nya nummer Det icke-ryska Ryssland: de dekoloniala litteraturerna riktar fokus mot minoriteter och minoritetsspråk i den Ryska federationen. Översättaren och redaktören Mikael Nydahl är gästredaktör för numret tillsammans med den i Sibirien födda, ukrainsk- och moldaviskättade poeten Galina Rymbu och den tatariska Berlinbaserade poeten Dinara Rasuleva.
I samarbete med Svensk biblioteksförening har Svenska PEN och Dawit Isaak-biblioteket, genom projektet Banned Books Week Sverige, skapat ett formulär som möjliggör för bibliotek och bibliotekarier att rapportera otillbörlig påverkan från politik och allmänhet direkt när de sker. Syftet är att kartlägga var och på vilka grunder påverkan sker och om de leder till åtgärd på biblioteken.
Åtalet mot akademikern, författaren och vice ordföranden för Montenegrinska PEN, Boban Batrićević, läggs ner. Det slår en domstol fast efter att han åtalats för en artikel som kritiskt granskade den serbisk-ortodoxa kyrkan. Svenska PEN bevakade rättegången på plats genom delegaterna Ljiljana Dufgran och Jonas och Maria Modig.
Två domare på High Court i London har beslutat att Wikileaksgrundaren Julian Assange har rätt att överklaga utlämningen till USA vilket innebär att beslutet skjuts upp. Svenska PEN, tillsammans med PEN International och flera andra PEN-center, upprepar kravet på att Julian Assange omedelbart ska friges och att anklagelserna mot honom dras tillbaka.
I dag skriver Björn Tunbäck, koordinator på Reportrar utan gränser, om hur svensk åklagare väljer att inte ta sig an Dawit Isaaks fall trots en polisanmälan som gjorts mot Eritrea.
”Den svenska åklagaren väljer att enbart se svårigheter, inga möjligheter och lägger ner utredningen mot Eritrea. Åklagarens agerande skadar Dawit. Det hotar hans liv. Och det försvagar samtidigt den globala utvecklingen av människorätten”, skriver Tunbäck på Svt Opinion.
Hela debattinlägget kan du läsa här.
Vi frågade Moderaternas och Socialdemokraternas sakkunniga på kulturområdet om vad de tycker om domen som fastställer att fristäder faller utanför den kommunala kompetensen.
I går slog Förvaltningsrätten i Falun fast att Gävle kommun inte kan bli en fristad för hotade konstnärer då fristadssystemet ”anses vara av utrikespolitisk karaktär” och därför faller utanför kommunallagen. ”Om den här domen skulle bli prejudicerande så innebär det att varenda fristad i Sverige måste stänga ned”, säger Ola Larsmo, ordförande i Svenska PEN.
Vi vände oss till Moderaternas och Socialdemokraternas sakkunniga på kulturområdet.
Cecilia Magnusson (M), riksdagsledamot och gruppledare i Kulturutskottet, säger följande:
”Vi avvaktar vad högre instans säger, men om fristadssystemet bedöms strida mot lagen, får vi fundera på om vi ska ändra lagen eller hitta ett annat sätt för ICORN att fortsätta sitt viktiga arbete. Jag tycker att det är jättetråkigt att mina partivänner tog den här frågan till förvaltningsrätten och det har jag sagt till dem. Vi uppmuntrar alla kommuner att bli fristäder och det kommer vi att fortsätta med.”
Även Ulla Rydbeck (S), politisk sekreterare Kulturutskottet intar en kritisk hållning. Hon skriver på Twitter:
”Gävle får inte delta i fristadsnätverk – om lagen säger så får vi ändra lagen.”
Både Moderaterna och Socialdemokraterna ställer sig alltså bakom fristadssystemets framtid i Sverige – även om det skulle behövas justeringar i lagen.
Förra veckan stod Svenska PEN och PEN International värd för en konferens om krisen i Ryssland och Ukraina. Samtalen fokuserade på ryska och ukrainska PENs roll i offentligheten och hur de tillsammans kan motverka den propaganda och desinformation som präglat konflikten och för ett fritt meningsutbyte. Man skrev ett upprop som undertecknades av bland andra Tomas Tranströmer och Mario Vargas Llosa.
”Svenska PEN tilldelas Elin Wägner-sällskapets pris Årets Väckarklocka 2014 för sitt engagemang för det fria ordet. En organisation, som i Elin Wägners anda, arbetar med att främja tankefrihet och internationell solidaritet.”
- Elin Wägner var själv journalist och författare. Hon delade Svenska PENs engagemang för det fria ordet och blev invald som medlem i Svenska PEN 1925 som en av de två första kvinnorna i organisationen, berättar Ann-Margreth Willebrand, ordförande i Elin Wägner-sällskapet.
Svenska PEN tar emot Årets Väckarklocka och föreläser den 21 september
Annika Thor, författare och styrelsemedlem i Svenska PEN, tar emot priset från Elin Wägner-sällskapet söndagen den 21 september klockan 12.00 i S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö. Direkt efter håller hon en öppen föreläsning som går under namnet Svenska PEN – från middagsklubb till kamp för det fria ordet. Föreläsningen arrangeras av Elin Wägner-sällskapet, S:t Sigfrids folkhögskola och Sensus studieförbund.
Om Årets Väckarklocka och Elin Wägner
Elin Wägner-sällskapet delar ut Årets Väckarklocka varje år till en person eller organisation som verkar i Elin Wägners anda. Elin Wägner var journalist, författare, feminist, fredsaktivist, samhällsdebattör och miljökämpe. Hon gav ut boken Väckarklocka 1941. I boken berör hon vår tids stora samhällsfrågor: jämställdheten, freden och miljön.
Årets Väckarklocka har tidigare tilldelats bland andra Margot Wallström, Hans Rosling, organisationen Kvinna till kvinna och Mats-Eric Nilsson.
Kontaktpersoner
Ann-Margreth Willebrand, ordförande Elin Wägner-sällskapet
Tel: 0470-71 16 75, 0727-27 74 40, e-post: amwillebrand@hotmail.com
Britta Lindberg, verksamhetsutvecklare Sensus studieförbund
Tel: 0470-70 73 04, e-post: britta.lindberg@sensus.se
I det senaste numret av Dissidentbloggen fokuserar vi på kampen för digital yttrandefrihet. Vi presenterar femton texter om de länder som är värst drabbade av övervakning och censur på internet.
Ett tag såg det ut som om olika totalitära stater och system skulle lyckas stänga den dörr som internet hade öppnat för yttrandefriheten. Nya galler föll ned och diktatorer hann ifatt den tekniska utvecklingen. Men texterna i det här numret visar på ett starkt motstånd. Vi kan skönja en ny våg av ”hacktivism”. Nätmedborgare skapar alltmer avancerade verktygslådor för att kringgå censuren på internet. I det här numret har vi kartlagt hur denna katt och råtta-lek ser ut i länder som Iran, Kina, Kuba, Belarus och USA. Läs hela numret här.
Illustration: Saadia Hussain
Den kurdiske författaren och människorättsaktivisten Muharrem Erbey är fri. Det bekräftades på lördagen av vänner till Erbeys familj i Diyarbakir.
Erbey ska ha släppts tillsammans med ett fyrtiotal medfångar som också dessa suttit anhållna i de så kallade KCK-rättegångarna. Sedan den 3 januari i år har därmed ett drygt sextiotal personer frigivits, däribland även åtta journalister som släpptes så sent som den 26 mars.
Muharrem Erbey fängslades på julaftonen 2009, anklagad bland annat för att ha ”smutskastat den turkiska staten” under ett anförande inför Sveriges riksdag, dit han bjudits in för att tala inför svenska riksdagspolitiker. Nyheten om att han nu har frigivits välkomnas av Svenska PEN.
– Det har funnits vissa indikationer på att Erbey eventuellt skulle kunna friges i samband med den förhandlingsomgång som varit planerad till idag, måndag. Men det faktum att han redan i lördags fått lämna fängelset hälsar vi naturligtvis med stor glädje, säger Henrik C. Enbohm, ordförande för Fängslade författares kommitté i Svenska PEN.
I det tolfte numret av Dissidentbloggen fokuserar vi på Burma, där press- och yttrandefrihet inte har existerat under de senaste femtio åren. Varje inhemsk publikation var tvungen att gå via informationsministeriet. Men i augusti 2012 informerade regeringen journalisterna att de inte längre behöver lämna in sitt arbete till statlig censur före publicering.
Bilden vi får nu är att en oberoende mediesektor sakta men säkert håller på att byggas upp och exiljournalister och författare återvänder till Burma. Hur väl stämmer den bilden? Och vilka utmaningar står landet inför nu? Detta och mycket mer i vårt specialnummer om Burma som vi tillägnar Nils Horner. Läs det här.
I 39 dagar hölls poeterna Fateme Ekhtesari och Mehdi Moosavi fängslade i Evin-fängelset i Teheran, innan de släpptes mot borgen den 14 januari. De anklagas bland annat för samarbete med oppositionen utomlands. Den 13 januari arrangerades en manifestation till stöd för poeterna utanför iranska ambassaden på Lidingö. Här publicerar vi poeten Roya Zarrins tal.
Fyra år har gått sedan den kurdiske författaren och människorätts-aktivisten Muharrem Erbey arresterades av turkisk polis. Trots det har någon formell dom ännu inte kungjorts. Oacceptabelt, menar Svenska PEN, som uppmanar de turkiska myndigheterna att frige Erbey när de nya förhandlingarna startar på måndagen.
På julaftonen 2013 var det på dagen fyra år sedan den kurdiske författaren och människorättsjuristen Muharrem Erbey fängslades av turkiska myndigheter, anklagad bland annat för att ha ”smutskastat den turkiska staten” under ett anförande inför Sveriges riksdag, dit han bjudits in för att tala vintern 2009. Trots detta har formell dom ännu inte kungjorts i ärendet, något som Svenska PEN menar är oacceptabelt.
- Redan det faktum att Muharrem Erbey fortfarande sitter fängslad – dessutom tillsammans med en stor grupp kurdiska politiker och oppositionella, som delar hans öde – utan att ha fått sin sak prövad i domstol är direkt oacceptabelt, såväl juridiskt som människorättsligt. Det menar Henrik C. Enbohm, ordförande för Fängslade författares kommitté i Svenska PEN.
De försiktiga indikationer på lättnader som dock förekommit kan, enligt Svenska PEN, tolkas som steg i rätt riktning. Däribland nyheten att domstolar sedan i höstas tillåter de åtalade att tala kurdiska, en rättighet som tidigare förvägrats dem. Och så sent som förra veckan friades fem kurdiska politiker av domstolen i Diyarbakir, där också Muharrem Erbey sitter fängslad.
- Det har talats om att även Erbey snart kommer att friges, men eftersom dessa uppgifter bygger på rykten snarare än på bekräftade fakta står vi fast vid vårt krav på Muharrem Erbeys omedelbara frigivning, säger Henrik C. Enbohm.
Muharrem Erbey är sedan 2010 hedersmedlem i Svenska PEN. Till förhandlingarna i Diyarbakir den 13 januari sänder man två representanter, de båda författarna och tidigare styrelseledamöterna Firat Ceweri och Elisabeth Olin.
På fotot ett tackkort Erbey skickat till Tomas Tranströmer.
För mer information, kontakta:
Firat Ceweri
0760-583190
firat.ceweri@comhem.se
Henrik C. Enbohm
0735-303298
henrik.c.enbohm@svenskapen.se
