|
11 maj 2012
PEN sörjer Thomas von Vegesack
Svenska PEN sörjer djupt sin före detta ordförande Thomas von Vegesack som gick bort i måndags kväll. Thomas bidrag till svenska och internationella PEN är ovärderligt. Här nedan några minnesord från två andra före detta ordföranden, Agneta Pleijel och Per Wästberg, som tack till vår kollega och vän.
När de mest levande går bort lämnas de kvarvarande i bestörtning. Så känns det vid budskapet om Thomas von Vegesacks död. Jag samarbetade med honom i bortåt ett decennium som medlem i svenska Pennklubben styrelse, medan han var klubbens ordförande. Förutom vänligheten och lidelsen minns jag särskilt Thomas stora och envisa mod.
Han drog sig aldrig för att säga sin mening, inte heller i obekväma sammanhang (som på 80-talet under officiella besök hos partistyrda pennklubbar i det då kommunistiska Östeuropa). Hans strid för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter bestod aldrig av diplomatiska gester utan steg rakt ur hans personlighet. Han var kunnig, lidelsefull, ärlig, humoristisk och varm.
International PEN kan ses som en arena för hans bultande hjärta, men han själv var genom sina handlingar det hjärta som en sådan organisation verkligen måste ha för att kunna leva och verka. Många höll av Thomas von Vegesack och många lärde av honom. Till dem hör jag, i stor tacksamhet.
Agneta Pleijel
Thomas von Vegesack kom tidigt in i Svenska PEN som sekreterare då jag sedan några år var ordförande. Sedan var jag ordförande i International PEN och han i Svenska PEN – ett tätt samarbete blev självklart. När han ledde PENs kommitté för fängslade författare gjorde han en energisk insats som fortfarande sätter spår.
Hans engagemang var stort, hans beläsenhet vidsträckt. Hans patos för tryckfriheten genom tiderna dokumenterades i lärda verk som med sin ansamling av fakta och ingående resonemang blir svåra att överträffa. Han var långt mer temperamentsfull än hans lugna, nästan sammanbitna yttre gav vid handen.
Alexander Blokh, länge generalsekreterare i PEN, bad mig ofta söka lägga band på ”din koleriske baltiske baron” som då nyligen firat en födelsedag på Riddarhuset med flöjtspel av Lars Gustafsson och förbannelser från Jan Myrdal. Blokh hade en poäng såtillvida som Tomas på olika språk sturigt sökte driva igenom frågor som var dömda att stranda om man inte tog till diplomatiska förhandlingar och kompromisser. Ty PEN var och är likt FN: öst och nord och Medelhav kunde ha vitt skilda ståndpunkter, och hur största möjliga yttrandefrihet skulle förverkligas rådde det olika åsikter om. Författare tycker sällan om att bli helt eniga om någonting alls.
Jag hyllar, och saknar djupt, Thomas outtröttliga arbete för friheten att uttrycka sig vilka väderstreck det än gällde. Hos honom fanns inget lättsinne, inget större mått av humor, men desto mer av seg envishet, en grundlighet i argumenteringen liksom i hans forskning och en lidelse som han ibland uttryckte i torra juridiska termer för att lättare åstadkomma avsedd verkan.
Utan honom hade International PEN sett annorlunda ut och jag vill tro att arvet efter honom för närvarande både i Sverige och ute i världen förvaltas av goda krafter.
Per Wästberg
|
|
20 mars 2012
En dag för Liu Xiaobo
I dag den 20 mars anordnar PEN International ett manifest för att fästa uppmärksamheten på den fängslade fredspristagaren, författaren och dissidenten Liu Xiaobos situation. Runt hela världen ska Lius Xiaobos texter framföras offentligt.
Detta uppmärksammar vi tillsammans med Akademibokhandeln i år. Tisdag 20 mars läser PEN-medlemmar och Akademibokhandelns personal runtom i Sverige högt ur boken Liu Xiaobos bok Jag har inga fiender, jag hyser inget hat. Valda texter och dikter. I Borås läser Stefan Eklund, i Linköping Maria Fagerberg, i Stockholm Svante Weyler och i Uppsala Ola Larsmo.
Liu Xiaobo är kinesisk litteraturvetare, poet och en av de mest kända regimkritikerna i Kina. Han är dömd till elva års fängelse för anstiftan av samhällsomstörtande verksamhet. Liu Xiaobo mottog Nobels fredspris 2010 för sin ”långa och våldsfria kamp för centrala mänskliga rättigheter i Kina”.
Läs mer här |
|
26 december 2011
Tredje numret av Dissidentbloggen
”… att se vad som sker i det som synes ske” är ett i Sverige känt och lite slitet citat av den svenske poeten och historikern Erik Gustaf Geijer. Enligt honom var det vetenskapens uppgift. Och när man ser ut över ett politiskt världslandskap som just nu förändras mycket snabbt är det lätt att längta efter en ”superteori” som skulle förklara just vad det är som sker i det som synes ske. Å ena sidan demokratiska uppror mot korrupta statsbildningar å den andra nya hot och terror mot oppositionella, mot författare och journalister.
Den ”arabiska våren” är redan ett begrepp som somliga börjar betrakta med skepsis. Fanns där en verklig demokratisk öppning eller ej? Samtidigt börjar en sluten diktatur som Burma åtminstone mima en sorts perestrojka. När detta skrivs pågår demonstrationer på gatorna i Moskva i protest mot ett valresultat som ifrågasätts av oppositionen. I Ungern fortsätter utvecklingen att gå mot minskad yttrandefrihet och en tilltagande rasism som statens företrädare inte tar avstånd ifrån.
Hur ska man då se vad som sker? Örnperspektivet, som är det vi oftast möter i medierna, kan vara förledande. Man ser kartor och inte människor. Jag avser inte någon billig mediekritik här – att sammanfatta och i viss mån generalisera är ofta första steget för att förstå något alls. Men för att tränga bortom generaliseringarna måste man sedan lyssna till de verkliga människornas enskilda röster, deras faktiska erfarenheter – och därmed allt det som inte ryms i de enkla sanningarna.
Det är vad Dissidentbloggen är till för. I detta vårt tredje nummer berättar Fawzia Assaad från Egypten om den kristna minoritetens roll i vårens uppror – en kristen minoritet som i dag känner sig alltmer kringränd. Oksana Chelysheva, rysk journalist som sedan flera år lever i exil, skriver om hur barnen kan bli offer för de krafter som försöker tysta oppositionella röster. Flera ungerska författare ger sin syn på den utveckling som just nu omvandlar en demokrati i Europas mitt, där det åter blivit rumsrent att ägna sig åt antisemitiska och antiromska utspel och där yttrandefriheten sätt på undantag. Här finns också ett urval förbjuden vietnamesisk lyrik.
Vi har inte tillgång till någon superteori. Men PEN har ett nätverk av skrivande människor över hela världen. De vill att vi lyssnar till deras berättelser om vad som sker i det som synes ske. Här är några av de röster ur förändringens tid som vi annars kanske aldrig fått höra.
Ola Larsmo
Ordförande Svenska PEN och chefredaktör
|
|
22 december 2011
PEN känner djup sorg över Václav Havels bortgång
Václav Havel, dramatiker, poet, hedersordförande i tjeckiska PEN och statsman, gick bort den 18 december i år, 75 år gammal. Vi i PEN känner djup sorg över hans bortgång. Vi kommer att minnas honom för hans enastående bidrag till litteraturen och – inte minst – för hans engagemang för yttrandefriheten.
PEN Internationals sekreterare Hori Takeaki säger följande om Havel: ”Han var en av yttrandefrihetens allra modigaste förkämpar. Han litade verkligen till och trodde i sant demokratisk anda på vad han själv beskrev som de ’de maktlösas makt’. Han hann också plantera många andliga frön runtom i världen. Med sin kamp för demokrati och yttrandefrihet lyckades han ändra vår världsbild och vår förståelse av det globala samhället.”
Som ordförande för tjeckiska PEN öppnade Havel 1994 PENs internationella kongress med dessa ord:
”Låt oss erkänna att de flesta av oss författare känner en grundläggande aversion mot politik. Men genom att inta en sådan hållning accepterar vi en pervers grundregel om specialisering, där en del av oss får betalt för att skriva om de fasanfulla förhållandena i världen – medan andra tvingas att utstå dessa fasor och ta ansvar för dem.”
Marian Botsford Fraser, ordförande för Fängslade författares kommitté, var med vid den kongressen, minns den som en anmärkningsvärd litterär händelse, med deltagare som Arthur Miller, Harold Pinter, Tom Stoppard, Günter Grass och Havel själv. Hon minns också Havels uppmaning till alla medlemmar i PEN att ”göra något mindre spektakulärt ... om jag får formulera det så, att skapa en frihetens konspiration som inte bara syftar till att skriva fantastiska böcker och då och då författa ett manifest, utan att sträva efter att få genomslag i politiken för solidariteten som sådan ... att helt enkel hjälpa människor att öppna sina ögon.” Havels eget engagemang och hans praktiska solidaritet avmattades aldrig. En bitande kall dag i januari 2010 promenerade Havel och två av hans kolleger genom ett snöklätt Prag för att överlämna ett brev till Kinas ambassadör. Omgivna av journalister och fotografer ringde de upprepade gånger på dörren till residenset. Ingen öppnade och de tvingades lämna brevet i brevlådan.
Brevet från Havel och hans vänner, alla undertecknare av Charta 77, begärde en rättvis och öppen rättegång för den kinesiska författaren Liu Xiaobo – som 25 december 2009 dömdes till elva års fängelse för att ha medverkat till den kinesiska Charta 08. Man skrev: ”... Vi är övertygade om att ni har utmätt detta hårda straff till en ... framstående medborgare som öppet vågar kritisera politiska och sociala problem just för att ni vill att det ska tjäna som en varning till andra medborgare att inte följa hans väg.”
Václav Havel vågade trots alla hot och trots att han tillbringade lång tid i fängelse att stå för sina samhällskritiska synpunkter. Han följde samvetets väg och tog strid för yttrandefriheten. Han var en inspirerande och imponerande människa, hans arv – som inte minst består av hans inspirerande solidaritet och hans föredöme – är en gåva till oss alla.
Vi tänker just nu på hans fru Dagmar, hans vänner och familj och på våra kollegor i Tjeckiska PEN.
|
|
Stockholm 8 december 2011
Pressmeddelande från Svenska PEN:
Bernspriset 2011 går till Per Wirtén
”2011 års Bernspris tilldelas Per Wirtén som med respektlös upptäckarlusta vänt upp och ned på karta och begrepp; förvandlat förortens utskällda väntrum till världens centrum.”
Per Wirtén (f. 1958) får priset i synnerhet för boken Där jag kommer från – kriget mot förorten, där han låter den välbekante flanören bana sin väg i hittills oskriven terräng på sin vandring från IKEA till Gullmarsplan. Ett infallsrikt och tankeväckande resereportage genom nutidshistorien.
Per Wirtén kommenterar priset så här:
”- Det är fantastiskt roligt att få pris för att ha skrivit en Stockholmsskildring. Jag tror nämligen vi förlorat förmågan att se hela staden. Säger man stad, tänker alla bara på kvarteren innanför tullarna. Trots att Storstockholm är så oändligt mycket större. Det stadslandskap jag vandrar genom i min bok verkar inte räknas som stad, bara som ’förort’ och ingentingland. Jag hoppas min bok kan ändra på det.”
Priset instiftades 1963 av poeten och akademiledamoten Johannes Edfeldt och dennes bror Arne, som då var innehavare av Berns restauranger. Det skall tillfalla en ”Stockholmsskildrare” som med konstnärliga medel visat nya sidor av stadens liv.
Bland de senaste årens mottagare av priset märks bland andra Martin Kellerman (2009) och Lena Kallenberg (2010).
|
|
6 december 2011
Pressmeddelande från Svenska PEN:
Turkiet ställer författare inför rätta
 I dag ska rättegången mot den kurdisk-turkiske novellisten och människorättsjuristen Muharrem Erbey inledas i Diyarbakir. Erbey, som också är hedersmedlem i Svenska PEN, har suttit fängslad sedan julen 2009 och alltså tillbringat två år i fängelse utan att få sin sak prövad. Erbey fängslades i samband med en våg av arresteringar av politiskt aktiva med kurdisk bakgrund och har i svepande ordalag anklagats för samröre med ”terrorism” – anklagelser som aldrig har dokumenterats. Men bland åtalspunkterna mot honom finns att han hållit ett föredrag i Sveriges Riksdag om kurdernas situation i östra Turkiet – vilket enligt åklagaren är att jämställa med ”förtal av den turkiska staten”. Att det skulle vara ett brott att hålla föredrag i olika europeiska parlament är anmärkningsvärt och på intet sätt förenligt med moderna rättsprinciper.
Svenska PEN har sänt två observatörer till rättegången. Bland dem som undertecknat ett krav på att Erbey skall släppas finns också flera svenska riksdagsledamöter, bland dem Mats Johansson (m) och Jacob Jonsson (v).
Ännu en av Svenska PENs hedersmedlemmar sitter just nu fängslad utan rättegång i Turkiet – den mycket välkände förläggaren Ragip Zarakolu hålls sedan två månader tillbaka inspärrad på ett ”högriskfängelse”, även han anklagad för ”samröre med terrorister”. Ett stort antal internationella organisationer och medieaktörer, bland dem Svenska PEN, PEN International, International Publishers’ Association (IPA) och Amnesty International har protesterat mot Zarakolus fängslande och krävt hans omedelbara frigivning. Turkiet har hittills inte svarat på dessa protester. Turkiet har under de senaste månaderna endast rört sig allt längre bort från de principer vi förknippar med en demokratisk rättsstat. Utvecklingen går förvånande fort.
För att diskutera utvecklingen i Turkiet – liksom den i dagens Ryssland – kallar Svenska PEN till ett möte i serien ”Hotade Ord” i kväll den 6 december kl. 19.00, på Kulturhusets scen i Café Panorama. Under kvällen kommer vi att presentera dagsaktuella rapporter från rättegången mot Muharrem Erbey.
Ola Larsmo
Ordförande Svenska PEN
För vidare information, kontakta
Ola Larsmo, 0708-268557,
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
|
|
1 december 2011
Pressmeddelande från Svenska PEN:
Ericssons ansvar i Syrien
De senaste veckorna har telekom-företaget Ericssons pågående leverans av avancerad telefonteknik till den syriska regimen varit hett omdiskuterad. Det råder ingen tvekan om att den sortens teknik används för att spåra upp, avlyssna och trakassera oppositionella. Ericsson har hittills avsvurit sig allt ansvar för hur deras utrustning används.
Under den pågående konferensen ”Ord som fängslar”, kring fristadsförfattare och yttrandefriheten, höll PEN Internationals John Ralston Saul ett tal där han uttryckte organisationens syn på Ericssons och andra telekomföretags ansvar när det gäller affärskontakter med regimer som kränker de mänskliga rättigheterna. Saul sade:
”Företag som levererar digital teknik har ett ansvar att noggrant granska de länder de gör affärer med. När en regering visar uppenbart förakt för sina medborgares rättigheter, så som nu sker i Syrien, är det oärligt av ett företag att påstå att det inte känner till och saknar ansvar för hur deras teknik används. Vad som nu sker i Syrien är en uppenbar kränkning av de mänskliga rättigheterna och företag som Ericsson är skyldiga att ta ställning till den saken.”
Konferensen anordnas av Kulturrådet, Nordiska ministerrådet och Svenska Akademien.
För mer information, kontakta gärna:
Ola Larsmo, ordförande, 0708 268557,
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Elnaz Baghlanian, 0702-72 57 33,
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
|
|
|
