RAPPORT
Hotade ord – så mår den litterära yttrandefriheten i Sverige
I Svenska PEN:s rapport Hotade ord – så mår den litterära yttrandefriheten i Sverige berättar författare, forskare och sakkunniga som står mitt i striden om det fria ordet om sin syn på statusen för den litterära yttrandefriheten i Sverige och utmaningarna för framtiden. Rapporten fångar den litterära yttrandefrihetens villkor i Sverige idag och ger en samlad bild som tar hänsyn till flera delar av yttrandefriheten.
Sammanfattningsvis ser vi att yttrandefriheten formellt sett är stark i Sverige idag, men det praktiska utrymmet för fritt publicistiskt arbete utmanas på flera sätt när bland annat hat och hot gör att författare självcensurerar.
”Om vi inte kan eller vågar använda vår yttrandefrihet är den tandlös. Den är en oroväckande utveckling och den begränsar författares möjligheter att verka fritt i Sverige idag.”
Anders Teglund, Svenska PEN:s ordförande
Rapporten visar att hat och hot påverkar såväl individer som det offentliga samtalet negativt och att personer med minoritetsbakgrund är särskilt utsatta. Rapporten synliggör hur rättssystemet och socialtjänsten används för att tysta kritiska röster, hur principen om armlängds avstånd ifrågasätts av politiker och att folkbiblioteken blivit centrala arenor för de här frågorna i Sverige. Rapporten visar också på ett transnationellt förtryck. Författare med erfarenhet från auktoritära regimer berättar om hur hoten mot det fria ordet inte stannar vid nationsgränser, utan når Sverige genom transnationellt förtryck, påtryckningar och våld. Dessutom har flera svenska författare erfarenhet av att censureras utomlands.
Konsekvensen av det som kommer fram i rapporten är självcensur. Många vittnar om att hotbilden och risken för hat eller påtryckningar gör att de undviker ämnen som anses vara kontroversiella, anpassar sina uttalanden eller inte alls orkar delta i det offentliga samtalet och drar sig tillbaka.
”Det är också tydligt hur internationella tendenser går igen i Sverige, till exempel att biblioteken har hamnat i centrum i för många yttrandefrihetsfrågor, att frågor om rättigheter och identitet, som hbtqi och minoriteter, ofta ifrågasätts och att argument om nationell säkerhet används för att begränsa yttrandefriheten.”
Hanna Nordell, verksamhetschef Svenska PEN
Rapportens innehåll
Rapporten består av texter skrivna av författare, forskare och sakkunniga som står mitt i striden om det fria ordet. Utöver detta har rapportens redaktör, journalisten och författaren Kolbjörn Guwallius, gjort flera nedslag i den litterära yttrandefriheten i Sverige – bland annat om folkbibliotekens roll, hur politiska beslut inskränkt yttrandefriheten, hur urfolk attackeras som kollektiv, när författare attackerats på Bokmässan och hur myndigheter och rättssystemet används som vapen för att tysta kritiska röster.
Kerstin Almegård
I förordet skriver Svenska PEN:s tidigare ordförande Kerstin Almegård om hur yttrandefriheten urholkas genom gradvisa normförskjutningar och hur litterära utövare blir måltavlor för systematiska attacker. Kampen för det fria ordet måste föras såväl nationellt som internationellt. Att värna hotade röster är även att värna demokratin.
Ak Welsapar
Ak Welsapar är är svensk-turkmensk författare och hedersmedlem i PEN International. Han skriver om exilförfattare som möter osynliga barriärer när de ska försöka etablera sig i ett nytt land. Trots att yttrandefriheten formellt existerar begränsas möjligheterna att nå publiken på grund av språkliga och strukturella hinder – medan ens tidigare publik finns kvar i hemlandet.
Alexandra Pascalidou
Alexandra Pascalidou är journalist, författare och dramatiker med över 30 år i offentligheten. Hon har bland annat skrivit de hyllade böckerna Mammorna och Var är papporna? Försöken från extremister att tysta Alexandra Pascalidou har pågått i decennier genom allt från direkta hot till anklagelser om ”aktivism”. I rapporten skriver hon om vikten att orka fortsätta stå upp mot dem som försöker strypa det offentliga samtalet.
Kurdo Baksi
Kurdo Baksi är journalist, författare och debattör. Han skriver om hur autokratier exporterar hoten mot det fria ordet. Auktoritära regimer i länder som Turkiet och Iran förföljer och terrorstämplar regimkritiker även i andra länder, så kallat transnationellt förtryck. Om svenska makthavare vill försvara det fria ordet måste frågan adresseras.
Liza Alexandrova-Zorina
Liza Alexandrova-Zorina är författare och journalist med bakgrund i Ryssland. Hon har gett ut två böcker på svenska, Imperiets barn och De livegnas land som båda handlar om parallellsamhällen i Sverige. Hon skriver om hur rädslan för att bli stämplad som rasist eller obekväm har skapat en tystnadskultur kring svåra ämnen som parallellsamhällen och migrationspolitik i Sverige. Men det är fel väg att gå att lämna fältet öppet för högerpopulister och alternativa medier att sätta agendan. Demokratin kräver öppen dialog.
Ola Larsmo
Ola Larsmo, författare, kulturskribent och tidigare ordförande för Svenska PEN, skriver om hur fenomenet kognitiv svindel förstör sanningen. Med hjälp av AI-genererat material och systematiska trollkampanjer har ett tillstånd skapats där det är svårt att skilja sanning från lögn. Autentisk information dränks i ett hav av förfalskningar med målet att förstöra sanningen som begrepp.
Elin Anna Labba
Att skriva på ett minoritetsspråk är också en kamp mot hur koloniala perspektiv har slagit mot språket genom historien. Det gör det omöjligt att enbart vara författare på sitt språk, man blir också debattör vare sig man vill det eller ej. Om detta skriver författaren och journalisten Elin Anna Labba i rapporten. Labba har bland annat skrivit boken Herrarna satte oss hit: om tvångsförflyttningarna i Sverige och romanen Far inte till havet.
Joakim Medin
Den svenska regeringen har inte tillräckligt kritiserat Turkiets angrepp på journalistiken, det menar författaren och journalisten Joakim Medin efter att ha gripits på osakliga grunder i Turkiet. I sin text skriver han om hur demokratiska företrädare måste våga stå upp för att pennan alltid ska vara mäktigare än svärdet.
Emma Karinsdotter
När ett planerat författarbesök ställdes in på grund av barnbokens hbtq-tema förvånades författaren Emma Karinsdotter. Men även vid internationella lanseringar har hon stött på samma invändningar mot sina böcker. Trots motståndet är den viktigaste handlingen för en författare att fortsätta skriva.
Övriga nedslag i rapporten
Hot och hat underminerar yttrandefriheten
Urfolk attackeras som kollektiv
Myndigheter görs till vapen mot författare och journalister
Nedmonterad demokrati är en attack på det fria ordet
Författare angrips på Bokmässan
Svenskar censureras utomlands
Politiska beslut inskränker yttrandefriheten
Biblioteken har blivit ett slagfält i kulturkriget
Rapporten ges ut med stöd av Svenska Postkodlotteriets Stiftelse.