Turkiets tystade röster höjs igen
År 2025 är tystnad påbjuden i Turkiet. Sedan Istanbuls populära borgmästare Ekrem İmamoğlu greps i mitten av mars har ett stort antal journalister, författare och opinionsbildare frihetsberövats. Bland dem den svenska frilansreportern och författaren Joakim Medin som kom till Istanbul för att bevaka protestdemonstrationerna efter det att İmamoğlu greps. 51 dagar satt han fängslad – anklagad för terrorbrott och dömd för förolämpning av presidenten.
Joakim Medin har fått komma hem, även om anklagelserna om terrorbrott kvarstår. Detsamma gäller inte de många turkiska författare och journalister som fortsatt sitter fängslade i Turkiet. PEN Internationals ordförande Burhan Sönmez har efter tillslagen mot protesterna sagt att ”alla de som hålls fängslade enbart för att ha utövat sin yttrande- och mötesfrihet måste friges. Det accelererande förtrycket av grundläggande rättigheter måste omedelbart upphöra”.
När İmamoğlu greps föll ännu en flaga av Turkiets demokratiska fernissa. Landet har aldrig varit en fullvärdig demokrati – under hela dess drygt hundraåriga historia har domstolarna varit mer eller mindre politiskt styrda och fria medier har stängts ned, också av de regimer som föregått Erdoğans. Att parlaments- och presidentval är fria och rättvisa har varit en illusion, lätt att genomskåda, inte minst 2016 när den kurdiske parlamentarikern och författaren Selahattin Demirtaş greps och senare dömdes till fängelse efter falska anklagelser. När İmamoğlu nu greps bara några dagar innan hans parti, det största oppositionspartiet CHP, utsåg honom till sin kandidat inför nästa presidentval blev det ännu tydligare att Turkiet riskerar att ta steget till att bli en renodlad diktatur där valen är avgjorda på förhand.
Bland de falska anklagelser som riktats såväl mot İmamoğlu och Demirtaş som mot Joakim Medin och många andra finns påstådda kopplingar till terrorism, underförstått PKK. Detta har i årtionden varit mycket vanligt i samband med politiskt motiverade gripanden. Att som journalist ha intervjuat en PKK-krigare kan räcka för att man ska frihetsberövas, anklagas för att ha spridit terrorpropaganda och dömas för det. Men nu framstår denna anklagelse som allt mer bisarr, eftersom regeringen har fört fredssamtal med PKK som också meddelat att organisationen upplöser sig själv.
Rättsprocesserna mot dem som grips kan bli mycket utdragna. De gripna kan hållas i förvar i månader eller år utan åtal eller rättegång. I andra fall leder rättegångar med friande domar till överklaganden som kan dra ut på tiden i år och till och med decennier. Så är till exempel fallet med den turkisk-franska sociologen och författaren Pınar Selek som lever i exil i Frankrike.
Mot oppositionella som regimen inte kan komma åt inom landets gränser används andra metoder, till exempel konfiskering av fastigheter. Detta har drabbat bland andra förläggaren och människorättsaktivisten Ragip Zarakolu som har asyl i Sverige.
Anmärkningsvärt är att även Istanbuls advokatsamfund, med 33 000 medlemmar, nu anklagas för att ha spridit terrorproganda. Föreningens ordförande İbrahim Kaboğlu har åtalats sedan föreningen krävt en rättslig utredning av händelsen i december 2024 när två kurdiska journalister, Nazım Daştan och Cihan Bilgin, dödades i nordöstra Syrien, av allt att döma av turkiska drönare.
De massiva protesterna i många av Turkiets städer tyder ändå på att Erdoğans försök att tysta landets demokratiskt sinnade krafter på sikt inte kommer att vara framgångsrika. Oppositionspartier förbjuds men återuppstår snart under nytt namn, regimkritiska tidningar stängs ner men ömsar skinn och kommer ut med nya skribenter, författare fängslas men nya pennor bär orden vidare. För varje röst som tystas höjs en ny.
Svenska PEN skickar idag brev till Turkiets president Erdoğan med uppmaningen att omedelbart och villkorslöst frige förläggaren och medborgarrättsaktivisten Osman Kavala och författaren och oppositionspolitikern Selahattin Demirtaş samt att omedelbart släppa anklagelserna och upphöra med de rättsliga trakasserierna av sociologen och författaren Pınar Selek och journalisten och författaren Can Dündar.
Läs mer om Osman Kavala, Selahattin Demirtaş, Pınar Selek och Can Dündar här.
På bilden: Protester på Beyazıt-torget i Istanbul i mars 2025. Foto Mellonsapka/Wikimedia