Angrepp på yttrandefriheten leder till att svenska författare självcensurerar
Yttrandefriheten är formellt sett stark i Sverige idag, men det praktiska utrymmet för fritt publicistiskt arbete utmanas på flera sätt när bland annat hat och hot gör att författare självcensurerar. Detta visar Svenska PEN:s nya rapport Hotade ord – så mår den litterära yttrandefriheten i Sverige.
– Om vi inte kan eller vågar använda vår yttrandefrihet är den tandlös. Det är en oroväckande utveckling och den begränsar författares möjligheter att verka fritt i Sverige idag, säger Anders Teglund, Svenska PEN:s ordförande.
I Svenska PEN:s rapport Hotade ord berättar författare, forskare och sakkunniga om sin syn på statusen för den litterära yttrandefriheten i Sverige och utmaningarna för framtiden. Bland andra Liza Alexandrova-Zorina, Elin Anna Labba, Ola Larsmo, Joakim Medin och Alexandra Pascalidou har bidragit till rapporten.
SAMLAD BILD AV HOT MOT YTTRANDEFRIHETEN
Rapporten lyfter att hat och hot påverkar såväl individer som det offentliga samtalet negativt och att personer med minoritetsbakgrund är särskilt utsatta. Rapporten synliggör hur rättssystemet och socialtjänsten används för att tysta kritiska röster, hur principen om armlängds avstånd ifrågasätts av politiker och att folkbiblioteken blivit centrala arenor för de här frågorna i Sverige.
Rapporten visar också på ett transnationellt förtryck. Författare med erfarenhet från auktoritära regimer berättar om hur hoten mot det fria ordet inte stannar vid nationsgränser, utan når Sverige genom transnationellt förtryck, påtryckningar och våld. Dessutom har flera svenska författare erfarenhet av att censureras utomlands.
– Med rapporten vill vi fånga den litterära yttrandefrihetens villkor i Sverige idag. Vi har saknat en samlad bild som tar hänsyn till flera delar av yttrandefriheten och den här rapporten är ett första bidrag till det, säger Hanna Nordell, Svenska PEN:s verksamhetschef.
Självcensur som konsekvens
Konsekvensen av det som kommer fram i rapporten är självcensur. Många vittnar om att hotbilden och risken för hat eller påtryckningar gör att de undviker ämnen som anses vara kontroversiella, anpassar sina uttalanden eller inte alls orkar delta i det offentliga samtalet och drar sig tillbaka.
– Att vi i rapporten kan konstatera att råder en tystnadskultur är särskilt oroande eftersom självcensur är så svår att mäta och sällan kommer upp till ytan. Annan censur blir inte nödvändig om vi censurerar oss själva.
– Det är också tydligt hur internationella tendenser går igen i Sverige, till exempel att biblioteken har hamnat i centrum för många yttrandefrihetsfrågor, att frågor om rättigheter och identitet, som hbtqi och minoriteter, ofta ifrågasätts och att argument om nationell säkerhet används för att begränsa yttrandefriheten, säger Hanna Nordell.
Läs en sammanfattning och ta del av rapporten i sin helhet här.
Om rapporten
I Svenska PEN:s rapport Hotade ord – så mår den litterära yttrandefriheten i Sverige berättar författare, forskare och sakkunniga om sin syn på statusen för den litterära yttrandefriheten i Sverige och utmaningarna för framtiden. Inställda författarbesök, transnationellt förtryck och utrotningshotade språk är några av de ämnen som berörs.
Redaktör: Kolbjörn Guwallius.
Övriga medverkande skribenter: Liza Alexandrova-Zorina, Kerstin Almegård, Kurdo Baksi, Emma Karinsdotter, Elin Anna Labba, Ola Larsmo, Joakim Medin, Alexandra Pascalidou och Ak Welsapar.
Illustrationer: Kajsa Nilsson
Rapporten ges ut med stöd av Svenska Postkodlotteriets Stiftelse.