PEN Belarus digitala kanaler extremistklassas i landet
Förtrycket i Belarus visar inga tecken på ett minska. De senaste veckorna har tillslag gjorts mot förlag och bokhandlare i landet och nu har samtliga av PEN Belarus digitala kanaler klassats som extremistiskt material.
Belarusiska myndigheter har nu officiellt klassat samtliga PEN Belarus digitala kanaler som extremistiskt material. Det innefattar deras webbplats och sociala medier-konton. Händelsen är en del av den pågående förföljelsen av oberoende kultur- och människorättsorganisationer och de senaste veckorna har tillslag också gjorts mot belarusiska förlag och bokhandlare.
– PEN Belarus har inte kunnat verka i landet på flera år och att deras kanaler nu klassas som extremistiska är ett ytterligare steg i den belarusiska regimens förföljelse av oberoende kultur- och människorättsorganisationer även utanför landets gränser. Vi är i nära kontakt med våra PEN-kollegor och bevakar situationen för litterära aktörer i landet såväl som i exil, säger Hanna Nordell, verksamhetschef på Svenska PEN.
PEN Belarus arbetar i exil från Polen sedan 2021 och som konsekvens av extremistklassningen försvåras nu deras möjligheter att nå ut inne i Belarus avsevärt, eftersom de behöver avråda människor som är kvar i landet från att följa, gilla eller på olika sätt interagera med deras innehåll. Skulle det komma fram att en person har innehåll från PEN Belarus webbplats eller sociala medier på sin telefon eller dator, innebär extremistklassningen att de kan frihetsberövas och sättas i så kallat administrativt förvar i 15 dagar.
Inga tecken på minskat förtryck enligt ny rapport
Nyligen presenterade PEN Belarus sin årsrapport för 2025 där man slår fast att det trots de många frigivandena som skedde under förra året inte finns några tecken på förminskat förtryck i Belarus. I rapporten berättar de bland annat att det under samma period som 30 kulturarbetare benådades också tillkom 34 nya, och vid årsslutet 2025 satt 1131 politiska fångar frihetsberövade i Belarus. FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Belarus, Nils Muižnieks, har välkomnat frigivandena med försiktighet men konstaterade i december att det inte finns några tecken från belarusiska myndigheter om att de skulle ändra sin repressiva politik.