Systematisk förföljelse av bokbranschen i Belarus – trots nya frigivanden
Trots nya frigivningar av politiska fångar i Belarus eskalerar förföljelsen av bokbranschen och kulturlivet i landet. Över tjugo fall av frihetsberövanden och påtryckningar har riktats mot förlag, organisationer och enskilda kulturarbetare de senaste månaderna.
Igår kom den goda nyheten att flera politiska fångar frigivits i Belarus. Bland dem fanns poeten och journalisten Katsjaryna Andrejeva och bloggaren och publicisten Eduard Paltjys. Det är en av flera större frigivningar som skett det senaste året. I december frigavs bland annat poeten och advokaten Maksim Znak och Ales Bjaljastkij, mottagare av Nobels fredspris 2022.
Men, samtidigt som frigivanden sker ökar den systematiska förföljelsen av bokbranschen i Belarus.
Sedan februari i år har förföljelsen av personer, företag och organisationer i inom det litterära fältet hårdnat. Läget i landet har länge varit allvarligt och nu sker ytterligare tillslag. Över tjugo fall av frihetsberövande eller påtryckningar har riktats mot bokbranschen under den här perioden. Till exempel har exilförlaget Gutenberg extremistklassats av den statliga säkerhetskommittén (KGB), över tio personer har frihetsberövats och förlaget Technalohija genomsöktes av säkerhetsstyrkor som konfiskerade all deras utrustning. Technalohija la kort därefter ner sin verksamhet.
Syftet är tydligt: att underminera den belarusiska förlagsstrukturen och att kriminalisera kultur.
Frigivningar inget tecken på minskad repression
Detta sker alltså samtidigt som flera frigivanden av politiska fångar, många av dem författare och litterärt verksamma som varit fängslade under lång tid.
– Det är fantastiska nyheter att flera av de kollegor vi har arbetat för har släppts! Men, frigivandena ska inte ses som ett tecken på att repressionen minskar i landet. I stället ser vi hur den ökar, speciellt riktat mot bokbranschen. Samtidigt som politiska fångar frigivits har andra fängslats, och de som frigivits har ofta utvisats ur Belarus utan vare sig tillhörigheter eller pass vilket försätter dem i en otroligt utsatt situation, säger Hanna Nordell, verksamhetschef på Svenska PEN.
Extremistklassning av PEN Belarus
För några veckor sedan klassades samtliga PEN Belarus kanaler för extremistmaterial, vilket försvårar deras möjligheter att nå ut i Belarus avsevärt, eftersom de nu behöver avråda människor som är kvar i landet från att följa eller interagera med deras innehåll. Nu har även PEN Belarus som organisation extremistklassats.
Redan 2021 upplöstes PEN Belarus av högsta domstolen och de har sedan dess haft sin bas i exil i Polen. För att tysta organisationen ytterligare har den statliga säkerhetskommittén (KGB) alltså stämplat PEN Belarus som en ”extremistisk organisation” vilket innebär att personer som misstänks tillhöra organisationen riskerar upp till sju års fängelse.
Beskedet att de nu har stämplats som extremister får förödande konsekvenser för deras oerhört viktiga arbete för kulturella rättigheter och försvaret av belarusisk kultur, språk och identitet. Svenska PEN ser allvarligt på de senaste månadernas utveckling i Belarus och ansluter sig till PEN Belarus och PEN Internationals fördömanden.