Med anledning av Pressfrihetens dag har Svenska PEN gått samman med PEN International och flera andra PEN-center för att uppmärksamma situationen för pressfriheten i Gaza och uppmana beslutsfattare världen över att agera. I ett brev till statsminister Ulf Kristersson vädjar vi om att uppmana konfliktens parter att säkerställa pressfriheten och säkerheten för journalister i regionen.
Den norska åklagarmyndigheten har beslutat att lägga ner åtalet för mordförsöket på den norske förläggaren William Nygaard. Vi ser med stor oro på beslutet och Svenska PEN har, tillsammans med en rad representanter från Grupp Krilon, skrivit till den norska riksåklagaren Lars Erik Alfheim och protesterat mot beslutet.
PEN/Opps nya nummer Det icke-ryska Ryssland: de dekoloniala litteraturerna riktar fokus mot minoriteter och minoritetsspråk i den Ryska federationen. Översättaren och redaktören Mikael Nydahl är gästredaktör för numret tillsammans med den i Sibirien födda, ukrainsk- och moldaviskättade poeten Galina Rymbu och den tatariska Berlinbaserade poeten Dinara Rasuleva.
I samarbete med Svensk biblioteksförening har Svenska PEN och Dawit Isaak-biblioteket, genom projektet Banned Books Week Sverige, skapat ett formulär som möjliggör för bibliotek och bibliotekarier att rapportera otillbörlig påverkan från politik och allmänhet direkt när de sker. Syftet är att kartlägga var och på vilka grunder påverkan sker och om de leder till åtgärd på biblioteken.
Åtalet mot akademikern, författaren och vice ordföranden för Montenegrinska PEN, Boban Batrićević, läggs ner. Det slår en domstol fast efter att han åtalats för en artikel som kritiskt granskade den serbisk-ortodoxa kyrkan. Svenska PEN bevakade rättegången på plats genom delegaterna Ljiljana Dufgran och Jonas och Maria Modig.
Den pågående coronapandemin sätter dessvärre käppar i hjulet för vår mångåriga tradition att träffas och skicka nyårshälsningar till fängslade författare. Men vi vet att det betyder mycket att få en hälsning i fängelset, och vi kan förstås skriva och skicka nyårshälsningar på egen hand .
Här får du fyra förslag på fängslade författare och deras adresser.
Böcker bränns, bokförlag stängs ned, författare, poeter, journalister och förläggare fängslas.
Idag publicerar Svenska PEN rapporten, ”Writing against oblivion – Culture and Language as Means of Oppression and of Resilience in the Xinjiang Region”, som belyser situationen i den västra regionen Xinjiang där miljontals människor, däribland uigurer, kazaker och andra muslimska minoriteter, fallit offer för en storskalig assimileringspolitik.
Svenska PEN och Bonniers konsthall samlar några av höstens mest omtalade författare och kulturminister Amanda Lind på Bonniers konsthall till en eftermiddag som hyllar litteraturen och värnar det fria ordet.
Världen över sitter hundratals författare, journalister och bloggare fängslade för brottet att sätta ord på människors tankar och drömmar. Med sitt årliga högtidlighållande av Fängslade författares dag den 15 november riktar Svenska PEN uppmärksamheten mot de som med sina texter hotar världens repressiva regimer.
Under de senaste veckorna har en ny rättsprocess inletts mot den filippinska journalisten och chefredaktören Maria Ressa.
Maria Ressa har arresterats två gånger under de senaste åren och kan dömas i åtta olika rättsprocesser. I somras dömdes hon i ett förtalsmål som kan ge henne mellan sex månaders och sex års fängelse om hennes överklagande inte går igenom.
De nya anklagelserna skulle kunna ge henne ytterligare sju års fängelse. Om hon döms i alla de processer som riktats mot henne riskerar hon livstids fängelse.
– Maria Ressa är en oberoende och självständig journalistisk röst och vi kräver att trakasserierna mot henne upphör och att åtalen hävs, säger Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska PEN.
Den nya anmälan, som lämnades in av affärsmannen Wilfredo Keng, baseras på en enda tweet som Maria Ressa publicerade 2019. Tweeten innehöll en skärmdump från en annan tidning, som skrev om en koppling mellan Keng och en domare, som funnits med i en tidigare granskning som Maria Ressa åtalats för.
I november tog Maria Ressa emot det svenska Tucholskypriset. Kulturminister Amanda Lind delade ut priset under en digital ceremoni i Stockholm.
– Anklagelserna mot henne handlar helt uppenbart om att myndigheterna vill tysta en kritisk röst. Det är tyvärr allt vanligare att auktoritära regimer använder förtalsparagrafer och annan gummilagstiftning för att komma åt det fria ordet, säger Jesper Bengtsson.
Maria Ressa är en av Filippinernas mest kända förespråkare för yttrandefrihet. Hon grundade för åtta år sedan nyhetssajten Rappler som har haft en kritisk hållning till president Rodrigo Dutertes. Rappler blev snabbt en viktig källa för avslöjanden om korruption och övergrepp mot mänskliga rättigheter. Nyhetsrapporteringen har framför allt handlat om Dutertes ”krig mot knarket”, som lett till att tusentals personer med verkliga – eller påstådda kopplingar till droghandeln dödats av polis. Rodrigo Dutertes har sedan han kom till makten kritiserats omfattande för brott mot mänskliga rättigheter.
Under hans presidentskap har yttrandefriheten strypts och rättsprocesserna mot Maria Ressa är ett försök att tysta en av de få oberoende rösterna.
– Under de senaste åren har situationen för det fria ordet i Filippinerna stadigt gått åt fel håll. Hatkampanjer i sociala medier har varvats med rättsliga åtgärder och ibland även rent våld mot journalister och författare. I allt detta har Maria Ressa stått som symbol för det fria ordet. En okuvlig kraft som fortsätter sitt arbete även med orättfärdiga rättsprocesser hängande över sig, sade Jesper Bengtsson, ordförande för Svenska PEN, när Maria Ressa fick Tucholskypriset.
För mer information, kontakta Jesper Bengtsson, 070-268 25 29.
– Det är viktigt att ha en dialog med Utrikesdepartementet och peka på hur utsatta författare och kulturarbetare är i Belarus just nu.
Det säger Svenska PEN:s ordförande efter ett möte med utrikesminister Ann Linde. Det var Jesper Bengtsson och Dmitri Plax från Svenska PEN som tillsammans med Författarförbundets Grethe Rottböll och Östgruppens Martin Uggla hade bett om ett möte.
– Under de senaste månaderna har författare och kulturarbetare blivit särskilt hårt ansatta i Belarus, säger Jesper Bengtsson. Lukasjenkas regim betraktar de grupperna som särskilt farliga. Därför är det också viktigt att vi stöttar dem från svensk sida.
Under mötet lyftes frågan om sanktionerna mot Belarus och vikten av politiskt stöd till den rörelse som just nu kan vara på väg att förändra det politiska landskapet i Belarus, men som också utsätts för en kraftig repression.
Den värdiga folkliga resningen som äger rum i Belarus sedan Lukasjenkas riggade presidentval den 9 augusti har väckt impulsen till solidaritet bortom Belarus gränser. Idag finns 132 politiska fångar och åtminstone 23 journalister sitter fängslade.
Detta extranummer av PEN/Opp är fortfarande i sin tillblivelse. Vi är i ständig kontakt med våra kollegor i Minsk – och med dem som sett sig tvungna att lämna landet. Vi som har pennan till hands utövar vår aktivism inom det litterära fältet, ord för ord, i solidaritet. Att översätta är motsatsen till det stumma våldet. Vi har velat översätta vittnesmålen och ropen på hjälp lika snabbt som ljudet färdas över vattnet de sextio milen mellan Belarus och Sverige. Vår förhoppning är att så många som möjligt hörsammar deras rop.
Numret inleds idag med poesi av Dmitri Strotsev i svensk översättning av Nils Håkansson och engelsk översättning av Valzhyna Mort. Strotsev har skrivit oförtröttligt inifrån protesten. I slutet av oktober blev han kidnappad utanför sitt hem och dömd till två veckors fängelse. Sedan i somras har han skildrat protesterna i en svit med ”protestdikter” med samlingsnamnet Det störtade Belarus, en poetisk krönika, ännu oavslutad, som ger en följd av kondenserade illustrationer till de på en gång smärtsamma och hoppfulla skeendena i landet.
De kubanska myndigheterna har återigen attackerat Movimiento San Isidro, en av de viktigaste kulturorganisationerna på Kuba och en viktig del av demokratirörelsen.
Musikern Denis Solís González greps med våld av säkerhetspolis den 9 november nära sitt hem i Havanna. Han dömdes snabbt till åtta månaders fängelse, vilket lett till att nio medlemmar av Movimiento San Isidro inlett en hungerstrejk för att kräva hans frigivning samt undertecknat en protest där de fördömer "kubanska regeringens oförmåga att föra dialog och erkänna oenighet."
På torsdagskvällen den 26 november bröt sig polisen in på San Isidro-rörelsens huvudkontor i Gamla Havanna och arresterade de 14 aktivisterna i byggnaden. De flesta har redan släppts, även om några hålls kvar på polisstationen. Stormningen av huset sammanföll med att Facebook och Instagram stängdes ner på Kuba.
Efter polisens anstormning samlades under fredagsförmiddagen ett hundratal konstnärer framför kulturministeriet i Havanna för att uttrycka sin solidaritet med medlemmarna i San Isidro-rörelsen och för Denis Solís González samt kräver att få träffa kulturminister Alpidio Alonso Grau.
Vi uppmanar därför de kubanska myndigheterna att respektera rätten till mångfald, rätten att demonstrera och yttra andra åsikter än regimens samt att kulturministern träffar demonstranterna för att diskutera yttrandefrihet och kultur på Kuba och de senaste godtyckliga arresteringarna av kubanska konstnärer och intellektuella.
Jesper Bengtsson
ordförande i Svenska PEN
Ett stort antal internationella och kubanska organisationer har publicerat ett gemensamt upprop till stöd för San Isidro
https://pen-international.org/news/cuba-urgent-call-to-preserve-lives-of-strikes-concentrated-in-movimiento-san-isidro
Den 26 November, då den belarusiska författaren Uladzimir Karatkievichs skulle ha fyllt 90, lanseras videoläsningskampanjen #freewordsbelarus på EWC Daily-Motion-channel. European Writers' Council (EWC) och European Council of Associations of Literary Translators (CEATL) vill på detta sätt starkt markera sin solidaritet med det belarusiska folket, och med fängslade belarusiska författare och konstnärer.
"Det är med fasa som vi, författare och översättare i Europa, följer den nuvarande situationen i Belarus", säger Nina George, ordförande i European Writers' Council (EWC). "Diktatorer har alltid hotat författare och konstnärer först eftersom det är där det mest okuvliga motståndet kan förväntas. Våra kolleger står i frontlinjen för att försvara demokratins värderingar." – "Men de är inte ensamma", tillägger Morten Visby, ordförande för European Council of Associations of Literary Translators (CEATL). "Europa ser och kommer inte att vända bort sin blick: Vi ser regimens våld och förtryck, vi ser attackerna mot yttrandefriheten, men vi hör också de modiga rösterna från Belarus som vägrar att tystas. Vi står vid er sida – och höjer våra röster för den belarusiska demokratirörelsen."
Protesterna i Belarus har pågått i hundra dagar. Runt om i landet hålls fredliga demonstrationer med krav på demokratiska förändringar. Regimens svar är massarresteringar, misshandel och tortyr. Den 12 november kom beskedet att den 31-årige konstnären, Raman Bandarenka, avlidit efter att han utsatts för ofattbart grovt våld. Han greps av säkerhetspolisen den 11 november, några timmar senare fördes han, medvetslös, till sjukhus med svåra hjärnskador och en punkterad lunga. Han opererades men hans liv gick inte att rädda.
Trots våldet fortsätter människorna i Belarus sin kamp för rättvisa och demokrati. Svenska PEN stödjer deras kamp och har idag skrivit till president Lukasjenka och uttryckt sin avsky över den bestialiska misshandeln av Raman Bandarenka och krävt att de skyldiga ställs inför rätta. Terrorn och förtrycket mot folket i Belarus måste upphöra.
Dmitri Plax skriver om dödsmisshandeln av konstnären Raman Bandarenka i Expressen.
Svenska PEN och Bonniers konsthall samlar några av höstens mest omtalade författare och kulturminister Amanda Lind på Bonniers konsthall till en eftermiddag som hyllar litteraturen och värnar det fria ordet.
Världen över sitter hundratals författare, journalister och bloggare fängslade för brottet att sätta ord på människors tankar och drömmar. Med sitt årliga högtidlighållande av Fängslade författares dag den 15 november riktar Svenska PEN uppmärksamheten mot de som med sina texter hotar världens repressiva regimer.
På torsdagen talade Svenska PEN i telefon med Nasrin Sotoudeh. Hon uttryckte stor tacksamhet över allt stöd; ”utan internationella påtryckningar hade jag aldrig fått permission”. Tyvärr har både Nasrin och hennes man Reza drabbats av Covid-19 och de vårdas nu i hemmet. Den femdagarspermission som Nasrin Sotoudeh fått från fängelset har förlängts, hon får vara kvar i hemmet på grund av sjukdomen, men risken finns att hon tvingas återvända till fängelset.
På Fängslade författares dag den 15:e november, vill vi uppmana alla att gå till handling och försvara författare och journalister som hotas, förföljs och fängslas för att det utövat sitt fredliga arbete för yttrandefriheten. I år lyfter vi särskilt fram två författare som behöver vårt stöd: Sedigheh Vasmaghi och Osman Kavala.
På Fängslade författares dag, den 15 november, tilldelar Svenska PEN journalisten och författaren Maria A Ressa 2020 års Tucholskypris.
Motiveringen lyder:
För hennes motstånd när det fria ordet inskränkts. För henne mod att möta hot, hat och trakasserier. Och för hennes författarskap och arbete med den filippinska nättidningen The Rappler, vars bevakning och granskning av politik och ekonomi i Filippinerna blivit en modell för rakryggad och oberoende journalistik över hela världen.
Idag samlades Svenska Pen med flera organisationer på Mynttorget i Stockholm för att uppmärksamma den svenska journalisten Dawit Isaaks 56:e födelsedag. Elisabeth Löfgren, ordförande för fängslade författares kommitté på Svenska Pen var på plats och bjöd förbipasserande på tårta.
Idag är det tjugonde gången den svenska Dawit Isaak ”firar” sin födelsedag i det ökända Eiraeiro-fängelset, 15 kilometer från Eritreas huvudstad Asmara. Han greps den 23 september 2001 i sitt hem av eritreansk polis.
Sedan september är den palestinska poeten Dareen Tatour fristadsförfattare i Sverige. Tatour har i flera år levt med hot och trakasserier från israeliska myndigheter. I sina dikter, publicerade i sociala medier, har hon uttryckt sitt stöd till palestinierna, vilket ledde till att åklagaren på vaga grunder åtalade henne för anstiftan till våld. I drygt två år har hon suttit fängslad eller i husarrest.
Rättsprocesserna har avlöst varandra. Svenska PEN har deltagit i kampanjer och krävt hennes frigivning. I ett brev tackar hon för allt stöd hon fått från PEN och ICORN.
